The Velanda Runestone

En svensk version av texten finns under den engelska.

English:

The Velanda Runestone

May Thor Hallow!” Thus ends the inscription on this very unusual Swedish runestone. The Velandastenen, or Vg 150 as it is also known, stands by a small gravel road in Väne-Åsaka, Trollhättan Municipality. It is one of nearly 200 known runestones from the province of Västergötland and is also the westernmost of these.

The stone was discovered by August Jakobsson, who lived in Skattegården, when he was going to move a stone wall in 1912. However, it is unknown whether this was the stone’s original location or if it was moved before it ended up in the wall.

Most experts dates the stone to the beginning of the 11th century; however, some claim that it was erected as early as the 10th century.

The inscription reads:

× ᚦᚢᚱᚢᛁ ᛬ ᚱᛁᛋᚦᛁ ᛬ ᛋᛏᛁᚾ ᛬ ᛁᚠᛏᛁᛦ ᛬ ᚢᚴᛘᚢᛏ ᛬ ᛒᚢᛏᛅ ᛬ ᛋᛁᚾ ᛬ ᛘᛁᚢᚴ ᛬ ᚴᚢᚦᛅᚾ ᛬ ᚦᛁᚴᚾ × ᚦᚢᚱ ᛬ ᚢᛁᚴᛁ ×

× þurui : risþi : stin : iftiʀ : ukmut : buta : sin : miuk : kuþan : þikn × þur : uiki ×

Þyrvi ræisti stæin æftiʀ Ogmund, bonda sinn, miok goðan þegn. Þorr vigi.

“Þyrvé raised the stone in memory of Ǫgmundr, her husbandman, a very good Þegn. May Þórr hallow.”

From the inscription, we learn that a woman named Tyrvi had the stone raised in honor of her husband Ogmund. Ogmund is given the title þegn which appears on several other runestones in Västergötland, including the Kane Runestone that I have written about previously in this blog.

However, it is not entirely clear what this title meant. One hypothesis is that it simply refers to a free landowning farmer.

But it could also be the title of a warrior in the service of the king. The word þegn is particularly common on runestones in Västergötland, suggesting it was an important part of the social structure among the Geats living here.

The title also appears on some runestones in Denmark, where it seems to indicate that the person was close to the king. It exists among the Anglo-Saxons in England and is preserved there in written documents, where it is used for a class of people just below the earls in status.

It may also be that the title meant different things in various parts of Scandinavia.

What makes this particular runestone somewhat unique is that the inscription concludes with ”Þorr vigi.” In other words, May Thor Hallow, referring to the Norse god Thor, implying a request for his blessing on the runes or the stone itself. Tyrvi, who erected the stone, must therefore have been a pagan, which is relatively unusual in the context of runestones, as most stones were raised by Christians in Christian contexts.

Mentioning Thor on a runestone is so rare that it does not occur on any other Swedish runestone, although it does appear on two Danish stones.

The stone is decorated at the top with the head of an eagle, a motif that appears on some other runestones.

Svenska:

Velandastenen

Tor Vige! Så avslutas inskriptionen på denna mycket ovanliga västgötska runsten. Velandastenen eller vg 150 som den också kallas, står rest vid en liten grusväg i Väne-Åsaka, Trollhättans kommun. Den är en av de närmare 200 kända runstenar som är kända från Västergötland och är också den västligaste av dessa. 

Stenen hittades av August Jakobsson som bodde i Skattegården när denne 1912 skulle flytta en stengärdsgård. Det är dock okänt om detta var stenens ursprungliga plats eller om den flyttades innan den hamnade i gärdsgården. 

De flesta experter vill datera stenen till 1000 talets början, trots det finns det vissa som hävdar att den ska ha rests redan på 900 talet. 

Inskriptionen lyder: 

× ᚦᚢᚱᚢᛁ ᛬ ᚱᛁᛋᚦᛁ ᛬ ᛋᛏᛁᚾ ᛬ ᛁᚠᛏᛁᛦ ᛬ ᚢᚴᛘᚢᛏ ᛬ ᛒᚢᛏᛅ ᛬ ᛋᛁᚾ ᛬ ᛘᛁᚢᚴ ᛬ ᚴᚢᚦᛅᚾ ᛬ ᚦᛁᚴᚾ × ᚦᚢᚱ ᛬ ᚢᛁᚴᛁ ×

× þurui : risþi : stin : iftiʀ : ukmut : buta : sin : miuk : kuþan : þikn × þur : uiki × 

Þyrvi ræisti stæin æftiʀ Ogmund, bonda sinn, miok goðan þegn. Þorr vigi.

”Tyrvi reste stenen efter Ogmund, sin make, en mycket god tägn. Tor vige [stenen el. runorna].”

Från inskriptionen får vi veta att det är en kvinna vid namn Tyrvi som låtit resa stenen över sin man Ogmund. Ogmund får här titeln Tegn som förekommer på flera andra västgötska runstenar, bland annat Kanes runsten som jag skrivit om tidigare. 

Man är dock inte helt säker på vad denna titel innebar. En hypotes är att det helt enkelt betyder en fri jordägande bonde. 

Men det kan också vara titeln på en krigare som är i tjänst hos kungen. Ordet þegn är som sagt särskilt vanligt på runstenar i Västergötland. Detta antyder att det var en viktig del av samhällsstrukturen bland Götarna. 

Titeln förekommer även på några runstenar i Danmark, där det verkar betyda att personen stod nära kungen. Titeln finns också bland anglosaxarna i England och bevaras där i skriftliga dokument. Där används den för en klass av människor som ligger strax under Earlarna i status. 

Det kan också vara så att titeln har inneburit olika saker i olika delar av Skandinavien. 

Vad som faktiskt gör just denna runsten smått unik är att man valt att avsluta inskriften med Þorr vigi. Alltså Tor vige, man syftar här naturligtvis på asaguden Tor och man vill att han ska antingen välsigna runorna eller stenen i sig. Torvi som reste stenen bör därför ha varit hedning, något som är relativt ovanligt i runstens sammanhang då de flesta stenar har rests av kristna i kristna sammanhang. 

Att nämna Tor på en runsten är såpass ovanligt att det inte förekommer på någon annan svensk runsten. Det förekommer dock på två danska stenar. 

Stenen är högst upp dekorerad med en örns huvud, något som förekommer på några andra runstenar.